Hundens vän Nisse

2010-11-25 / 14:00:50/ Allmänt/ Kommentarer (0)


I dag red vi samma vända igen runt Lugnet och Vadtjärn. Måste bli så eftersom att snön får ligga kvar där, då det är för halt att gå efter dom plogade vägarna utan sulor och brodd. Men vi klagar inte. Det är mysigt och bra springvägar. Galopperade en hel del i dag och höger galopp känns mycket bättre nu och han behöver inte alls "springstarta" så mycket utan orkar trampa igång hyfsat samlat och fint. Han är däremot superpigg och vill gärna öka. I dag hade jag martingalen och det vanliga tredelade eggbettet och det fungerade kanonbra. Varierar med det och ett vanligt tredelat. Ganska roligt vilken skillnad det har blivit då det endast gick att rida honom på ett rakt pelhambett för ett år sedan då han var så himla stark och nu känns funkar det lika bra med så snälla bett.

När vi kom bort till Vadtjärn så kom vi bakom en tjej som var ute och gick med sin hund, en terrier av något slag, och Nisse älskar ju hundar. Vi kom travandes och när vi saktade in så fick hunden syn på oss och hoppade baklänges på två ben som att det var skiträdd men supernyfiken och till slut vände väl sig tjejen om och frågade om det går bra om hon hade hunden lös och det gick superbra. Nisse är van att ha hundar som hoppar på honom och springer mellan benen och skäller och han bara finner sig. Den här lilla terriern, Lucas som han hette, hade aldrig sett en häst förr och när vi hade passerat så sprang han bakom oss och skällde men vågade inte komma fram och hälsa. Jag stannade Nisse och skulle låta dom hälsa med han vågade aldrig komma fram fastän matte stod och klappade på Nisse. Sen travade vi vidare och vi hade med oss Lucas en bra bit men till slut så lessnade han och återvände till matte.

Jag har en så klok och snäll häst. Då är det värre med stockar som ligger på fel ställe och skidåkare! <-- Nisses största skräck här i livet. Empan har erbjudit sig att ställa upp på att terapiträna honom. Jag rider medan hon åker skidor bredvid. Jag har gjort klart för henne att det är mycket möjligt att vi alla tre kommer stryka med, men det var visst okej. Ska blir spännande och jag tycker det är viktigt att man tar tag i saker som dom tycker är jobbigt och är rädda för och försöker övervinna rädslan istället för att undvika problemet. Hur ska man annars få en säker häst?

När jag kom hem med Nissepånken var han rätt svettig och jag kom fram till att jag måste raka honom... IGEN... Så jag pratade med Anna och deras rakapparat fanns i vårat stall så i morgon ska han klippas igen. Vill ju inte att han ska bli svettig och sen kall. Nisse a.k.a. Lurven ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

copyright @ ronja goode







Martina Sjöberg heter jag och är 21 år gammal och den här bloggen handlar om mig och min älskade Nisses fram - och motgångar i vardagen. Nisse är nordsvensk fd. travare som skolats om till ridhäst. Maj -09 blev jag medryttare på honom och maj -10 blev han min! Den bästa dagen i mitt liv!


KATEGORIER

Allmänt
Dagens ridpass
Shopaholic


December 2011 Oktober 2011 September 2011 Augusti 2011 Juni 2011 Maj 2011 April 2011 Mars 2011 Februari 2011 Januari 2011 December 2010 November 2010

Lottas blogg
Michelles blogg
Saras blogg