Finns det något värre?!

I dag skulle Sarah, som rider Nimbus åt Rebecca, rida en sväng efter att jag slutat jobba. Strax innan jag slutade fick jag ett sms av Sarah att Nimbus fått en tappsko, IGEN. Hovslagaren var nämligen där och slog på den andra framskon igår. Och i dag tappade han den andra så jag och Nisse fick rida själv. Hovslagaren ska komma på fredag och båda hästarna behöver verkligen skos om.

Jag och Nisse tog oss en tur på egen hand. Försökte rida lite som jag gjorde i går, ställa och övergångar. Men som alla vet så är det sista april i dag och det innebär att folk smäller smällare och låter en massa. Nisse var otroligt stressad och ville inte alls koncentrera sig vilket gjorde att jag blev upprörd. I galoppfattningarn så bara sprang han i väg i trav hela tiden och jag kände hur jag helst ville vända hem och kliva av, åka hem och dra nå gammalt över mig. Men jag red vidare och efter ett tag tyckte jag det mesta kändes bättre, även om han fortfarande var stressad och inte helt fokuserad. Men jag kände att jag inte kunde kräva det av honom heller.

Han gick rikigt fint ställd åt höger flera gånger och även åt vänster. Gjorde några fina trav- och skrittövergångar. Så när vi var på väg hemåt så tänkte jag att han skulle få galoppera på upp för sista baken hemöver och släppte på honom för jag tyckte han kämpat på så bra i slutet. Kommer hem och ska strecha honom och känner mig rätt nöjd ändå, när jag ser att han hade en tappsko på höger fram. Då kände jag seriöst hur tårarna brände bakom ögonen.

Så i morgon ska jag kliva upp 06:00 för att gå på tappskosjakt runt Lugnet innan jag börjar jobba kl. 08:00. Jippi!!