Ibland blir det inte som planerat helt enkelt. Jag trodde jag hade nästan hela dagen på mig att rida, men det slutade med en kvick tur runt Nyhed för mig, Nisse och Taggen (min svägerskas hund).


Älskade Taggen

I dag kom jag och Taggen till stallet i all hast. Kom ner till hästarna och alla var glada över balen som stod där. Hämtade Nisse och gjorde i ordning honom. När jag gått ut och hoppat upp på honom och böjar rida bort tycker jag mig se Bella stå och beta utanför hagen... Mycket riktigt! Fick hoppa av, hämta henne och leda in henne i boxen innan jag kunde hoppa upp och komma i väg.



En gammal bild från en av sommarens ritter då Taggen är med.

Jag har ju haft en misstanke om att Nisse är trött p.g.a. att dom gått ute hela sommaren, men nu tror jag även det berott på den dåliga näringen i gräset. Nisse vilade ju igår eftersom att jag fick jobba dubbelt, men i dag var han som han brukar. Full fart och fick mer eller mindre hålla in honom hela tiden för att han inte skulle börja trava. Tyvärr hade jag bråttom och kunde inte alls koncentrera mig och lät honom mest skritta på långa tyglar eller trava lite lätt. Red som sagt runt Nyhed och Taggen sprang duktigt med hela vägen.

Anledningen till att jag hade bråttom var för att jag lovat att hjälpa Lotta med Birk inne på ridskolan. Hon skulle åka in och dressyra lite med honom inför fredagens träning för Hanna. Både dressyrmässigt och lastningsmässigt. Han hade tydligt gjort motstånd rejält hemma. Lotta hade till och med lastat med Maggie för att få med honom, men Tage hade mer eller mindre fått lyft in honom i transporten. Dom kom in till slut och Lotta började rida. Han kändes seg och vill inte gå fram. Han är 6 år gammal och ganska omusklad och inget flås alls, med andra ord inte det lättaste att jobba med. I slutet fick jag sitta upp och prova honom lite och jag försökte lägga mycket små volter och ställa honom inåt och utåt. Inåt gick väldigt bra bitvis, men utåt var för avancerat tyckte han. Satte krokben för sig själv och tittade på allt annat. Däremot så har han ingen framåtbjudning. Man fick hela tiden koncentrera sig på att få honom bjuda framåt. Var halvnöjd. Duktig när han väl försökte, men hopplös när han tappade koncentrationen.