I dag var det kallt som tusan. Jag är inte skapt för kyla! När jag kom till stallet hade det redan hunnit blivit mörkt och vi sadlade på reflexer och hela baletten och begav oss på en tur. Nisse blir yberpigg när det blir kallt han hade ingen större lust att lyssna och göra som jag sa i dag. Framåt fortast möjliga, om han får välja. Vi red vändan runt Broberg och Öster. I början kändes han fin och trevlig i traven, men så galopperade vi lite. Lugnt och sansatt, men har man en gång galopperat så tycker han att man ALLTID ska göra det. Så han försökte tjyvöka hela tiden och jag fick vara på honom hela tiden och försöka få honom att lugna ner sig.

Det finns en lång gångväg där det är öppet och superlämpligt att springa så där övade vi lite galoppfattningar och säga vad man vill men helt underbara fattningar i dag. Inte en enda där han behövde öka för att fatta utan lugnt och fint trampade han i väg. Sen att få stopp på honom var en annan sak men vi hade bra med stoppsträcka som tur var. Sen skrittade och travade vi upp för Österbackarna och jag tycker det är så himla mysigt att rida där nu på vintern. Jag är en liten fönsterkikare när jag rider förbi. Tycker det ser så himla mysigt ut i varenda hus där. Nisse gillar också att gå där då det är mycket att titta på.

När vi var hemma på "våran väg" igen så hör jag hur det kommer två skotrar bakom oss och eftersom att det är skog och kurvor så såg dom inte oss. Så jag hoppade av och vände mig om så dom kanske kunde se min pannlampa vilket dom gjorde. Först försökte jag in på något ställe så dom kunde åka förbi men det fanns ingenstanns så jag vände och gick emot dom istället. Nisse tycker det är rätt okej så länge han ser vart han har dom och dom inte kommer i full kareta mot honom. Hästen var hur snäll som helst och bara gick förbi skotrarna som försiktigt började åka när vi passerade dom. Skulle verkligen vilja träna honom med skotrarna och lära honom att dom är ofarliga. Likaså med skidåkare!