I dag fick jag och Nisse lite sällskap av Sarah och Nimbus. Vi red upp för klätterbacken och upp runt Stormorshäll. Hade inga större krav på honom i dag, däremot mig själv. Tänkte hela tiden på skänkelns position och vilken skillnad det blir på engång. Jag är mycket kvickare att reagera och han gick mycket trevligare. Sen hjälper det ju alltid med lite sällskap. Nisse blir alltid på allerten när han får gå med en annan häst. Travarinstinken tar vid kan man väl säga. Inte på något dumt sätt utan det är just det att han blir lite piggare och vill gärna ligga först. Och får han inte det kan han bli lite frustrerad och bocka lite. Inte för att ha av mig, utan för att visa sin frustration och få mig lite urbalas så han kan öka och försöka springa om. Men det är jag ju mycket väl medveten om så det brukar ju aldrig gå nå bra för han. Stackarn.

Han travade fint och sökte sig neråt framåt hela tiden. Inbillade mig att han gjorde det bara för att jag skulle bli nöjd. Och flera gånger så sög han tag i bettet jättefint och gick riktigt bra. Var nog nöjd över att inte behöva göra så mycket i dag.

I dag kanske svackan vände? Hoppas på det för nu känner jag mig väldigt taggad. I morgon kommer hovis och sen ska vi åka ut till Sara och Molly och rida en sväng. Det ser vi fram emot!!